för att bli ultra igen....att springa långt med glädje igen...iaf så smått börja träna längre distanser igen.

När jag kände att den inte ville , mäktade med , avkydde allt långt och att min kropp blev stressad av av "springa som förut" blev det ännu värre. Jag kopplar ALLT till det som hände i våras , fast jag hela tiden lämna all oro och vanmakt utanför kroppen, så bet sig förtvivlan, oron, otroligt stark i hela kroppen. Frågan dök upp titt som tätt - är jag verkligen hjärtsjuk ? hur allvarligt då ? och även om jag och några andra tänkte- är det bara stress, eller astman ? men ALLA läkare va så inne på mitt hjärta, så mina tankar drogs mycket snabbt åt det hållet också.....och jag märkte ju också att jag hade "hjärtsjukesymtomer"....tröttheten, hjärtat som jobbade hårt, andningssvårighetet som hette duga , upp till våning 3 där jag bor blev ett jättejobb för hjärtat/andning....när vi skulle gå i en backe med barnen i skogen , kunde inte prata med barnen medans jag gick....till slut gick inga känslor att hejda ...utan rakt in i kroppen....som blev "förlamadorolig" och inte kunde springa....ALL känsla för långlöp tävlingar va som bortblåsta.....4-5 km var som ett långpass för mej....även när jag  fick min nya astma medicin blev det så....jag var så jävla rädd för att dö. Även om jag nu visste att astman var roten till det onda och stress.....fortfarande nu i september får kroppen en förlamande känsla när jag tänker långlöp, tänkte tom hur fan kan man springa 6 timmar på bana , eller ett ultralopp....vilket jag har gjort massor av gånger.....!!!    men jag lät kroppen springa så länge den ville, blev mest 4-5 km....ibland 10-13 men då kunde jag va så slut sen....

Men igår lyssnade jag på en nykänsla som kom ......jag kände mej lite sugen på Ryssis 10 km slingan .....10 km så där innan jag ens börjat springa....vaknar och känner å vad kul ! ........

Så jag provar idag !   

Kanske så småningom vill kroppen bli en Ultra igen ....  

Hoppas kroppens  rädsla för att dö , dör ut liksom.....  

I tisdags var jag och hämtade dom , när jag satt i höger foten i skon trodde jag att jag fått någon annans sulor...när jag så satte i vänsterfoten visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta......tyckte det var ett dåligt skämt , att stoppa i sulor som kändes som stora golfbollar eller ägg i sulan....fy fasiken vad ont det gjorde att gå med dom , kändes som om "ägget" skulle komma ut ur huvvet på mej   

Jag bara stirra på han , och sa det här kan jag aldrig gå i ännu mindre springa i 1300 spänn för dom här !!!!!!!

- jo om tre veckor kommer dom vara helt ok, du måste bara gå in dom ......

Trodde fortfarande att han skojjade med mej......

Blev helt tilt i huvvet på mej, när jag förstår att så är inte fallet, utan att jag behöver sådana sulor för att stött upp mina "platt" fötter nersprungna fötter......ÅÅÅÅÅÅÅÅååååååååååååååååååååååååååå...
.....

Sen har dom stått där i hallen tills torsdag då gick jag med dom på morgonen innan jobbet....sen lite i fredags.....sjuk känsla. Dom fick sej en lite p romenad till sophuset i går.....och idag efter mitt pass på fm , tänkte jag .....kanske en liiten runda på em med  dom   

Det få bära eller brista....i med fötterna och i väg , lungt tempo i 2 km  trodde benen skulle gå av, alla ben i fötterna skulle brista....ledband gnissla...men fy tusan vad skönt det var att springa med sulorna !!  ha ! ha ! vad bra ! kändes att löpsteget blev helt annorlunda, fötterna liksom pekade rakt fram, jag har ju en liten tendens att snubbla omkull i bland annars  ( det vet dom på Hällen ......  ) för att min högerfot speciellt ,slänger lite innåt .

Vilken känsla   . Blev väldigt överaskad ! sen blev det av med skorna och plums i havet, idag va det x-tra ljuvligt   låg på och hade värmt upp lite, för idag va det 17 grader ! då kunde jag plaska en lite stund x-tra, sen upp på en solvarm klippa och bara sitta där och njuta en stund alldeles för mej själv .  

Ja så här vackert var det. Tack för ännu en sensommar helg i solen tecken .  Härligt att få uppleva allt det roliga och vackra.  I morgon är det Disa dag, hon vill åka och bada , i badhuset   .     Lev  väl

varje härlig soldag du ger oss, innan locket läggs på !   

Å inte är det höst på min balkong.....  

Rosen  o pelargonerna knoppas fortfarande  !  å min lilla talgoxe har varit framme och pratat lite med mej idag   - har du det skönt på balkongen ?

- ja, lilla du , helt underbart !     ZZzzzzzz...................

Piggare i benen idag, så jag beslöt att springa runt Fredön o Emtnäs, såg många platta ormar..men som sagt platta ormar är bra ormar !  Vackert att bo där....vackert att springa där ! Blev 11 km idag.  Röstade på hemvägen , sen åkte jag till Eva på Ljungholmen och plockade lite tomater( o upptäckte en orm.)... jo jag har skött om dom en vecka så.....såg väll mest till att dom inte druknade i allt regn....  . Hamnade i solstolen.....ett par timmar.....varmt o skönt !  

(I morgon måste jag ta tag i gymmet igen, men det är ju jäkligt svårt att gå in å träna nu......)  tänkte på det innan jag snarkade en stund....

Blev lite sugen på att bada i havet på em , så jag sprang en kortis runt vid havet , sen bort till Stenvik, av med skorna och plums i havet......Hilfe , ööööö, brrrr.....shit det va bara 18 grader !   va inte i så jäkla länge.....  

Men skönt var det iaf. Förra året badade jag sista gången 14 september.....vi får väll se....

Spännande vecka , nya sulor bla.   

                                                  
                           såg dej idag, nej...inget hjärtsnurr...