hn led   Började skärtorsdagen med ett beskökhos Björn Nilsson , som konstaterade att det inte är en muskelbristning, utan ev en meniskskada eller knäleden........himmeloplättar !    tur att jag är så välbalanserad mentalt just nu så det blev ingen nära döden vrål ! utan vi letade reda på knäakutens hemsida.....åkte till jobbet ...Fredrik hjälpte mej att fylla i ansökan , efter en timme ringde dom , jag var välkommen i Nyköping den 29/3 kl 8.50 !WOW vad fort !!!

Så jag insåg att jag vandrar Sörmlandsleden påsk helgen och inte springer. I går gick jag rundslingan vid Strandstugeviken. lagom långt för att få ont i knät....  , sen blev jag inringd för lite vak. I morse ringdes jag in igen , satt  till 12.30 , sen hem hämta bilen sen till Gälkhyttan, för att gå den rundslingan och INGET ont i knät ??!!  ibland AJ och ibland inget.....undrar ju vad det är ??  snart vet jag ! Underbart att vara i skogen så här års , fåglarna blåsipporna...allt annat som vaknar till liv. I morrn bli det en sväng med Camilla och sen drar jag till Victoria !!

sen har jag en hel vecka på mej att njuta av skogen  

Allt har sin tid, vår tid är över.       

Asså vad sjukt ont det gör att få en muskelbristning..har aldrig drabbats av det förut !  I går bestämde jag mej iaf att sluta med smärttabletterna, jag va ju alldeles trött och sänkt frammåt em. Åkte hem och la mej en stund innan livet kunde rulla på igen. JAg har ju en bristning i popeliteus, en typisk bristning som kan komma när man stukar en ankel, precis som jag gjorde  innan GC. Men det märkte jag inte av då...för då värkte ankeln. PÅ GC tänkte jag bara att det ömmade för att jag  sprang liite mer än vanligt!  när den definitift sa ifrån  var natten mellan söndag och måndag, hade ont så jag ville kräkas.....men till jobbet for jag ! haltade runt där ....och fick värre och värre ont. Blev ett samtal till Levi - ja kom när jag är färdig med dagens sista kund !  och han höll på i en och en halv timme.....satan vilken nära döden upplevelse !  Jag visste inte ens att jag hade en bristning , men Levi hittade den snabbt, jag var ju tok öm i muskeln...och uppåt och neråt i benet och baksida knä , typiskt för en irriterad popeliteus. Ja jag vet inte hur många meter tejp han virade på mitt arma ben....men igår em började smärtan lätta ! tack gode gud ! JAg är ju långt ifrån återställd , men smärtfri   . Så idag blev det en promenad till Jogersö och ut på klipporna. Där satt jag och fundera över mitt liv . Har mycket som snurrar runt i själen och i huvudet, och jag måste  reda ut det...så jag kan spara den energin till annat. Annars är jag väldigt i balans , för annars hade jag fått "ett anfall" över att inte kunna springa , Och känt att jag vill slå ner alla som kommer och springer förbi mej... Men jag har börjat rehabat den lilla tramsiga muskeln , och så rullar det på nu ett tag.  Mer sånt vår väder som det var idag . tack !