.....inte av mängden km , utan för att benen har trummat på i rätt bra fart, och nästan bara asfalt , idag blev det lite grus när jag sprang från Ärila över Ryssis ner på Bergshammarsvägen. Känns så himla ovant att bara kunna springa iväg så där.....

Nästa helg ska jag försöka mej på ett riktigt långpass, kanske redan på fredag , jag slutar 13.30, men jag är sliten av jobbet fredagar , så vi får se.

Har varit på Hällen på em , Kalle ringde straxt efter 7 i morse och undrade om jag vill jobba 15-21.30, Tack Kalle för att du tänker på mej   . Det var väldigt stillsamt på Hällen.

I morgon ska jag på Sussiebabbelpromenad   .

Hinner med ett styrkepass innan, trimma volangen.....  

Såg i dag att häggen börja slå ut ! Ljuvligt.  Smultronen blommade vid Ryssis. Ormfritt idag.

Det är så underbart att springa överallt nu, önskade att denna tiden varade längre......

Min nya Camelback är så smidig,  lätt...

                                                  
         Livet Är Fint !

Idag fick benen springa sig trötta......  

Annars har det den sista tiden hela tiden varit lungorna som blivit trötta......  

ja jag bara älskar Alvescon jag fick utskriven av Per Rönnmark !  Från att ha stapplat runt på lååånga km tider och med andnöd, och ett helvetiskt tryck över bröstet, och svin hög puls........så kan jag springa igen.....  jag är rent ut så jävla lycklig...ja så in i helvete lycklig....och tacksam att jag är så envis...det MÅSTE finnas nått att göra , så jag kan springa igen.....min journal är tjock på VC Stadsfjärden    .  

Nu är det ju så att jag är ingen 5-minuters eller elitlöpare , jag är astmatiker och kommer aldrig bli så jädrans bra , MEN jag vill kunna springa mil efter mil efter mil...ialla fall.....

När man ser nästan 2 identiska rundor så kan man som löpare kanske förstå hur jag haft det.....

Före nya medicinen : 7.1 km , start km på 6.53........som kunde sluta på 7.30 -45 /km.....benen hade ingen kraft, mina lungor SVED jag sprang allt jag orkade !!!!   max puls 185, kom ej upp i backarna fick stanna o gå.

Nu med nya medicinen : 7.4 km , start km 6.50.......sen snittade jag 6.19-20, kraft i benen kunde springa i backarna, max puls 159, benen ville bara springa , springa , springa....mycket ovant för benen att kunna "ta i "....så idag blev benen trötta. 

Ändå är mina ben slitna av tidigare träning ons-tors, men mina ben va lyckliga, ja , jag kände det.....helt plötsligt blev mitt liv , vackert igen,  när jag kände häggen dofta idag ville mitt   spricka av lycka, tårarna bubblade upp.

Kärlek till livet , springandes. 

Synd bara att jag inte fick denna underbara medicin tidigare, så jag hade kunna vara med och genomfört Evertsberg-Mora i morgon, stor sorg att ställa in det. Ville så gärna träffa familjen Buud/Svensson igen !  men jag har inte de milena i benen...Vilket jag borde ha "normalt"

...Men jag har tryckt på START knappen igen för  Ultravasan, blev ett tryck på PAUS knappen när det var som värst, blev total stressad av det hela....Nu tänker jag så här :  Jag vill INTE byta ner mej till halv ultra 45 km ABSOLUT INTE, utan jag kommer starta och sen springer jag så länge jag orkar , då har jag gjort så gott jag kunnat efter allt som varit.  Så blir det !!

Slut på all tandvärk, och benen springer igen.....och mitt huvud kommer tanken att jag ska till Norrköping på tisdag.

                                                  

      Ge Aldrig Upp